Muntorrhet

Orsak, symptom och behandling

Dela

Hur bildas saliven?

Saliven utsöndras ifrån framförallt tre större spottkörtlar, vilka har namnen glandula parotis(öronspottkörteln), glandula sublingualis(tungsspottkörteln) och glandula submandibularis(underkäksspottkörteln). Utöver de tre större salivkörtlarna, finns även mindre, vid namn accessoriska spottkörtlar.
Det finns olika typer av saliv, den serösa saliven och den mukösa saliven och tillsammans bildar de helsaliven. Den serösa saliven är mer vattning, medan den mukösa saliven är mer smörjande. Olika salivkörtlar producerar olika typer av saliv. Glandula parotis producerar den serösa saliven, glandula sublingualis producerar den mukösa saliven och glandula submandibularis producerar en blandning av dem båda. De mindre accessoriska salivkörtlarna producerar en mukös saliv.

Vad har saliven för funktion?

Saliven har rad viktiga funktioner så som att verka smörjande, skyddande och försvarande. Den spolar även rent munhålan efter intag av föda, underlättar matsmältningen, bidrar till en förbättrad smakupplevelse, buffrar och lagrar mineraler. Salivsekretionen ökar vid tuggning och är därmed lägre under vila. En normal salivsekretion under vila ligger inom intervallet 0.25-0.35ml/min och en normal salivsekretion under tuggning ligger inom intervallet 1-3ml/min. En försämrad produktion av saliv kan därmed påverka livskvaliteten till det negativa.

Varför blir man muntorr?

En minskad salivsekretion är starkt förknippad med en försämrad allmän hälsa, behandling av olika sjukdomstillstånd och medicinering. Exempelvis fås oftast en reducerad salivsekretion efter att man blivit strålad mot huvud- och halsområdet, vid ev en cancerbehandling. Men även vissa autoimmuna sjukdomar är starkt kopplade till muntorrhet, t.ex. Sjögrens syndrom.
Det finns även andra skäl till muntorrhet så som feber, uttorkning, munandning nattetid och stress. Även ätstörningar kan leda till en minskad salivsekretion. En tumregel kan vara att salivsekretionen ofta minskar med en stigande ålder och kvinnor har generellt en lägre salivsekretion än män. Men även intaget av läkemedel kan bidra till en försämrad salivsekretion, då de ofta interagerar med varandra och ger en farmakologisk inducerad hyposalivation(minskning av saliv). Vilket ofta är associerat med en högre ålder.

Vad kan man få för symptom av muntorrhet?

Muntorrheten uppmärksammas vanligtvis av individen i fråga, när den minskat till drygt 50% av hens fulla kapacitet. Orsaken till det är troligen att den mukösa/smörjande saliven vidmakthåller en behaglig miljö i munhålan, trots att mängden saliv har reducerats. En sänkt salivvolym leder till svårigheter att tala, tugga och svälja. Men sömnen kan även påverkas negativt, då salivprodukten är lägre under nätterna. En minskad salivmängd kan också föra med sig en känsla av en dålig andedräkt, olika smakstörningar, sveda i munhålan och känslighet för smaker.
Då dessa funktioner och egenskaper spelar en viktig roll i individens liv och bidrar oftast till en försämrad livskavlitet över tid. Matvanor förändras sakteligen och övergår till en diet innehållandes mycket småätande och förtäring av mat och dryck nattetid, vilket har en markant effekt på kariesrisken.

Hur yttrar sig muntorrheten i munhålan?

Då saliven har funktionen att transportera bort plack och bakterier i munhålan, försämras förstås detta vid en minskad salivproduktion. Detta leder i sin tur till en ökad kariesaktivitet, vilket kan skapa en svårhanterlig situation hos den före detta kariesfria individen. Men det är inte enbart kariesaktiviteten som påverkas negativt. En reducerad salivmängd ökar även risken för erosionsskador, detta då mängden saliv och dess buffrande egenskaper bromsar och hindrar sådana skador på tänderna.
De orala mjukvävnaderna påverkas också negativt, detta genom tandköttsinflammationer(gingivit), oralsvamp(Oral Candidos) och skav under befintliga proteser.

Hur behandlar man muntorrhet?

Här nedan listas olika parametrar vilka bör tas i beaktning vid en uttalad muntorrhet.

Kost
Som beskrivits ovan ökar vanligtvis småätandet vid muntorrhet, men även intag av sura och söta drycker. Kosten blir vanligtvis mer kariogen, eftersom individen i fråga brukar dras emot en mer kolhydratsinnehållande föda, då den vanligtvis är mer lättuggad. Det är därmed viktigt att personen får en anpassad kostrådgivning, eventuellt även av en dietist. Vilket är extraviktigt om muntorrheten är kopplad till en mer allvarlig underliggande sjukdom.

Munhygien
Det är viktigt att effektivisera individens förmåga att upprätthålla en adekvat munhygien, detta genom att använda korrekta metoder och rätt produkter. Det mest effektiva tillvägagångssättet är vanligen att stimulera befintlig saliv, detta genom att använda saliversättande produkter. Här fungerar oftast geler bäst, detta då de är lätta att applicera och fungerar väl nattetid hos individer som har avtagbara proteser. I vissa situationer bör man även tillämpa både saliversättande och saliversättande produkter.

Fluor
Utöver tandborstningen två gånger per dag med fluortandkräm(1450ppm), bör individer med muntorrhet även använda fluortillskott. I första hand rekommenderas fluorskölj(0.2% NaF). Personer som har svårigheter med att skölja, bör istället använda en tandkräm med ett högre fluorinnehåll som t.ex. Duraphat(5000ppm). I vissa fall kan det även vara indicerat med frekventa fluorlackningar på kliniken.