Tandlossning

Parodontit
Dela

Det friska tandköttet

Det friska tandköttet(gingivan) är stramt och ljusrosa till färgen med ett ströpplat utseende, som skalet på en apelsin. Den sluter sig kloss an emot intilliggande tänder och vid tandborstning eller vid användning av approximala hjälpmedel (t.ex. tandtråd eller tandstickor) kommer inget blod. Tanden sitter förankrad i benet med hjälp av små fibrer, så kallade parodontala ligament som utgör det som kallas för rothinna. Tandköttet täcker i sin tur käkbenet, som sedan sluter sig som en krage kring tanden och själva tandköttsfickan återfinns i mötespunkten mellan tand och tandkött.

Vad är tandköttsinflammation? (gingivit)

I jämförelse med ett friskt tandkött är ett inflammerat tandkött rödare i färgen. Utseendet är blankt och bullöst/svullet. Vid tandborstning och vid användandet av approximala hjälpmedel (t.ex. tandtråd eller tandsticka) blöder det ifrån tandköttet. På tänderna bildas det alltjämt plack, om detta inte avlägsnas dagligen, ackumuleras placket och växer i storlek, vilket genererar det inflammatoriskasvaret i gingivan. Dock är en tandköttsinflammation något reversibelt, vilket betyder att tandköttet kan återgå till ett stramt, ströpplat och ljusrosa skick.
Bild på ett friskt tandkött
Bild på tandköttsinflammation, gingivit.
Bild på tidigt stadie av tandlossning, parodontit
Bild på senare stadie av tandlossning, parodontit

Vad är tandlossning? (parodontit)

Om placket inte avlägsnas dagligen, utan att det får ligga ostör längs med tandkötskanten, kommer det över tid att ackumuleras och tränga sig ner i tandköttsfickan, alltså fickan mellan tand och tandkött. Detta innebär att placket nu är oåtkomligt för både tandborsten och de approximala hjälpmedelen. Med hjälp av saliven förkalkas placket och bildar tandsten, längs med rotytan. Tandstenens råa och skrovliga yta underlättar för att nya bakterier lättare kan fästa och förloppet är därmed igång. Kroppen försvarar sig igenom att bryta ner omkringliggande ben runt om tanden, detta för att skapa mer utrymme för inflammationshärden(ICT) och övertid resulterar detta i att tanden får ett mer och mer reducerat benstöd och blir därmed rörlig/mobil. Tandlossning är en kronisk sjukdom och käkbenet kommer därmed aldrig att återhämta sig och återbildas. Det problematiska med sjukdomsbilden är att den oftast sker i det dolda och för sällan med sig något besvär. En obehandlad tandlossningssjukdom uppmärksammas oftast av individen genom att tanden/tänderna blir rörliga och i värsta fall till och med lossnar. Sjukdomen behandlas genom en frekvent behandling hos tandhygienist alternativt tandläkare. Men egenvården är en vital och avgörande del i behandlingen och är inte den optimal,  råder det en stor risk att processen inte avstannar. Det finns faktorer som kan öka risken för tandlossning, några exempel på dessa är rökning och ärftlighet.

Hur förebygger man och behandlar tandlossning?

Du förebygger både tandköttsinflammation och tandlossning genom en daglig och noggrann rengöring av tänderna. Detta med hjälp av en tandborstning och approximala hjälpmedel(tandstickor, tandtråd eller mellanrumsborstar. Det är därmed viktigt att man använder korrekta hjälpmedel, då de flesta approximala hjälpmedel kan variera i storlek. Vid osäkerhet är det rekommenderat att uppsöka tandvården för att få både hjälp och råd. Samarbetet mellan dig som individ och tandvården är mycket viktig både innan, under och efter en avslutad tandlossningsbehandling. Det är därmed mycket viktigt att frekvent uppsöka tandvården trots att din behandling är avslutad, detta för att kunna förebygga framtida besvär och bekymmer.

Hur borstar man tänderna korrekt?

När man borstar tänderna är det viktigt att man kommer åt alla ytor, alltså både utsidan, insidan och tuggytan. Det är rekommenderat att borsta tänderna 2ggr/dag i två minuter med fluortandkräm(1450ppm) och undvika att dricka vatten efteråt, detta för att låta fluoret ligga kvar en längre tid efteråt. Under tandborstning med en manuell tandborste bör  man vinkla tandborsthuvudet 45 grader emot tand och tandkött.Man ska därefter föra tandborsthuvudet med små gnuggande rörelser, ej långa drag.För att sedan få rent i approximalrummen, alltså mellanrummen mellan tänderna, används approximala hjälpmedel(tandstickor, tandtråd eller mellanrumsborstar). Dessa ska användas 1gg/dag och nödvändigtvis inte samtidigt som tandborstningen.Det är viktigt att man fortsätter med dessa trots att det blöder ifrån tandköttet.  Blödningen beror nämligen på att tandköttet är inflammerat, vilket i sin tur beror på att det förekommer bakterier/plack i området som behöver avlägsnas.Du har rätt storlek på din mellanrumsborste(idb) eller tandsticka då det är ett visst motstånd när du får den emellan tänderna. Dock ska man ej behöva forcera in den.I början kan det vara en bra idé att titta sig själv i spegeln för att få in den rätta tekniken.Är man som individ intresserad över hur effektivt man borstar sina tänder, finns det infärgningstabletter. Vilka färgar  placket rött på tänderna. Detta kan då appliceras efter man är klar med tandborstningen, för att se om det finns något kvarvarande plack.Ett annat tips kan vara att byta sida under tandborstningen, det är nämligen så att många alltid börjar borsta på samma ställe, vilket kan bidra till att avverkandet av plack och bakterier är olika effektivt i olika delar av munnen. Man är oftast mer noggrann i början.
Dela